Välkomna till Leylas mathörna

Yemek tariflerimin turkce ile istiyorsaniz yoruma mesaj/e-mail birakin size gönderirim.

Som handlar om mat från det turkiska och svenska köket, deras kulturs inverkan på matkulturen. Ni kommer också finna en del inlägg om barn o föräldrar m m. Hoppas ni hittar något matnyttigt i arkivet till höger. I will be happy if you leave a note in my guestbook!!

Wednesday, January 13, 2010

Semla recept/

Här kommer ett klassisk svensk recept på semlor....

IngredienserPortioner: ca 10 st

1/2 paket jäst (à 50 g)

100 g margarin eller smör

2 1/2 dl mjölk

1 ägg

1 dl socker

2 krm salt

2 krm hjorthornsalt

6-7 dl vetemjöl

Pensling:ägg

Fyllning:100 g mandelmassa

2-3 msk mjölk

Garnering:2 dl vispgrädde, florsocker

Gör så här:


  1. Smula jästen i en bunke. Smält matfettet i en kastrull eller i en skål i mikrovågsugnen på full effekt (max 800 W) ca 1 min.

  2. Tillsätt mjölken och värm till fingervarmt, 37°C. Häll lite av degvätskan över jästen och rör tills den löst sig.

  3. Tillsätt resten av degvätskan, ägg, socker, salt, hjorthornssalt och nästan allt vetemjöl, spara lite till utbakningen.

  4. Arbeta degen smidig för hand eller i maskin tills degen släpper bunkens kanter.

  5. Låt degen jäsa övertäckt ca 30 min.

  6. Ta upp degen på mjölad arbetsbänk och knåda den smidig med resterande mjöl. Dela degen i ca 10 bitar.

  7. Forma varje bit till en slät bulle som läggs på en bakpappersklädd plåt.

  8. Låt bullarna jäsa övertäckta ca 20 min.

  9. Pensla bullarna med uppvispat ägg. Grädda mitt i ugnen i 250°C, ca 10 min.

  10. Låt bullarna kallna på galler. Skär av ett lock på varje bulle.

  11. Gröp ur lite av inkråmet. Riv mandelmassan på rivjärn och blanda med inkråm och mjölk. Fyll tillbaka i bullarna.

  12. Vispa grädden till fast skum, gärna med elvisp. Klicka eller spritsa grädden på bullarna och lägg på locken.

  13. Pudra över florsocker och servera semlorna.

Semlor Semlor i stora last

Merhaba kära vänner.....Igår blev en trött Leyla sugen på årets första semla mmmm...Vid den här tiden på året hittar du semlor i varenda kondis skyltfönster :) vi svenskar äter mest i hela världen...då har jag undrat var ifrån Semlan kommer Hmmm..

Genom den svenska historien har det funnits personer som varit tokiga i semlor. En av dem sägs vara kung Adolf Fredrik. Hans passion ledde emellertid enligt traditionen till fördärvet, då han dog på fettisdagskvällen den 12 februari 1771 efter att ha avslutat en präktig middag med semlor.
Sanningen är att det varken var semlan eller dödssynden frosseri som orsakade hans död. Han dog av en betydligt mindre glamorös anledning; slaganfall. Skalden Johan Gabriel Oxenstierna lade dock skulden på bakverket och menade att fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord.”Det var nämligen så semlan hette på den tiden.

Ordet hetvägg kommer från tyskans heisse wecken, vilket betyder ”varma kilar”. Hetväggen var från början en kumminbeströdd vetebulle i kil- eller korsform. På 1700-talet, när kung Adolf Fredrik stoppade i sig hetväggen, var det en rund vetebulle med fyllning simmandes i en tallrik varm mjölk.
Fettisdagen är den tredje dagen i fastlagen som inträffar 47 dagar innan påsk. Fastlagen signalerade förr att fastan snart skulle börja. För att klara fastan skulle man därför äta rejält med fettrik mat, exempelvis hetväggar, under dessa dagar.
I samband med reformationen på 1500-talet togs kyrkans bestämmelser om fastan bort, men delar av traditionen har dock levt kvar i Sverige.
Den första källan som nämner konsumerandet av hetvägg i Stockholm är från 1689. Bakelsen hade dock nått de södra delarna av landet via Tyskland och Danmark redan tidigare.

Idén att fylla hetväggen med mandelmassa kom på 1800-talet efter att schweiziska bagare lärt ut konsten att tillaga denna fyllning.
Grädden infördes först på 1930-talet av en gotländsk bagare. Han lär ha blivit så glad över gräddens återkomst efter första världskriget att han beslöt sig för att fylla sina hetväggar med grädde, berättar Mia Öhrn.

Nuförtiden kallas denna mandelmass- och gräddfyllda bakelse vanligen för semla. Ordet kommer från latinets simila, fint vetemjöl. Men semlans vindlande historia har inte sett sitt slut.
Nuförtiden bakas rariteter som saffranssemlor med lingongrädde och chockladkaffesemlor.Om du vill veta mer om semlans historia och baka antingen den klassiska varianten eller en av dess moderna avkoppningar, kan du läsa mer i Mia Öhrns bok Semlan.


Sunday, January 10, 2010

Lite bilder från vardagen/ Hatiralar